Om skaparen
Jag har alltid varit intresserad av hantverk och att bygga saker. Min barn- och ungdom vid Borgå ås mynning, som granne med ett gammalt båtvarv, väckte mitt intresse för båtar – särskilt träbåtar – och segling. Mitt kall att bli en träbåtsbyggare klarnade runt 20-årsåldern under en resa till södra Indien, där jag följde det lokala båtbyggarnas arbete, så efter det avlade jag 2011 en yrkesexam i träbåtsbyggande. Min passion för segling och att upptäcka världen var dock stark och den ledde mig till att korsa Atlanten, med påföljande äventyr i Sydamerika, till att arbeta som styrman på charterseglingar till Antarktis & runt Kap Horn och därefter att genomföra en praktik på ett träbåtsvarv på USA:s östkust.

År 2015 byggde jag min första kompletta båt och deltog också i ett byggprojekt på en ’Storbåt’. Jag ville dock fördjupa min expertis inom båtbranschen och flyttade därför till England för att under tre år studera på det prestigefyllda programmet för yacht- och båtdesign vid Southampton Solent University. Under min tid i England arbetade jag fortsatt med träbåtar vid sidan av studierna och spenderade mycket av min fritid med segling. Sommaren 2018 tog jag examen som båtdesigningenjör/skeppsarkitekt (Bachelor of Engineering) med utmärkta betyg. Mitt examensarbete, en design av ett seglande fraktfartyg, utsågs till årets bästa av Royal Institute of Naval Architects.
Efter att ha återvänt till Finland har jag arbetat med både båtdesign och renovering av träbåtar i Österbotten och Egentliga Finland. Sedan början av 2022 har jag via mitt eget företag erbjudit tjänster även till internationella kunder.
Värderingar
Jag tar miljöfrågor på största allvar – både som företagare och som privatperson – och känner stor oro över den globala ekologiska katastrof som vi nu lever mitt i. Därför strävar jag efter att i all min verksamhet ta hänsyn till hållbarhet och ekologiska konsekvenser. Till exempel kör fordonet i mitt företags användning på inhemskt producerad biogas enligt principerna för cirkulär ekonomi och med nästan nollutsläpp.
Inom båtdesign innebär detta att föredra elektriska och vindassisterade framdrivningssystem framför traditionella förbränningsmotorer, att noggrant analysera motståndskrafter i skrovdesign och att söka och presentera mer ekologiskt hållbara material för kunder samt generellt att designa mindre, lättare och mer avskalade båtar.
Uttrycket ’litet är vackert’ gäller även båtar, och i allmänhet ger mindre material större lycka!
Varför träbåt?
Många människor erkänner den estetiska charmen och den oöverträffade, unika känslan av en träbåt. Men, särskilt när det gäller fritidsbåtar, har träbåtar enligt livscykelanalyser visat sig vara även det mest hållbara alternativet, både ur ett socialt och ekologiskt perspektiv, och speciellt så om det används lokalt tillgängligt trä i deras konstruktion[1]. Även tropiska träslag, som ofta används vid restaurering av gamla träbåtar, har en betydligt mindre livscykelpåverkan jämfört med till exempel glasfiber, även om deras ursprung kan vara förknippat med många sociala och miljömässiga problem. För att säkerställa högsta standard väljer jag alltid lokalt skördat trä och för importerade material strävar jag efter att noggrant undersöka deras ursprung, produktionsförhållanden och miljöpåverkan.
För fritidsbåtar anses trä allmänt vara det bästa och mest mångsidiga ’universella byggmaterialet’[2]. En skickligt byggd träbåt har vanligtvis en längre livslängd än kompositbåtar och kan repareras nästan obegränsat. Med moderna lim och trämaterial är det också möjligt att bygga mycket lätta, hållbara och lättskötta träbåtar som inte börjar läcka över tid. Dessa båtar kräver endast regelbunden ytbehandling och därmed inte mycket mer underhåll än komposit- eller metallbåtar. En träbåt är också lättare att återvinna eller avyttra utan att belasta miljön när den når slutet av sin livscykel.
KORT OCH GOTT: Träbåt – eftersom den är det bästa valet för både själen och planeten!
Segelfraktfartyg.
Cirka 4–5 % av mänsklighetens årliga utsläpp orsakas direkt av kommersiell sjöfart[3]. Dessutom är de svavel- och kvävepartikelutsläpp som orsakas av fartygens förbränning av tung brännolja kopplade till över 60 000 förtidiga dödsfall globalt, på grund av försämrad luftkvalitet i hamnstäder och kustområden[4]. Att transportera gods med vindkraft och använda segelfartyg kan vid första anblick verka som en nostalgisk tanke om forna tider. Men med tanke på dessa alarmerande siffror och den allt snabbare klimatförändringen har intresset för segelassisterade, lågutsläppande fraktfartyg stadigt ökat under 2000-talet. Förutom de allt striktare utsläppsreglerna söker stora rederier även alternativa framdrivningssystem på grund av de potentiellt betydande ekonomiska besparingarna från minskad förbrukning av fossila bränslen.
Moderna, datorstödda segelsystem i kombination med de senaste framstegen inom väte- och bränslecellsteknik är en av de mest lovande framtida energikällorna för kommersiell sjöfart – och utan tvekan den minst förorenande[5][6]. Vind är nästan alltid tillgänglig, och handel under segel har en lång historia med flera tusen år av ackumulerad kunskap om segelfartyg. När detta kombineras med moderna, detaljerade väderdata, artificiell intelligens och moderna material finns det verkliga, teknologiskt genomförbara lösningar för att göra handelsfartyg mer miljövänliga redan idag.
Dessa möjligheter inspirerar mig stort, och jag har redan deltagit i några fartygsbyggnadsprojekt runt om i världen som huvudsakligen använder något mer traditionella segelfartygsteknologier. Om detta väckte ditt intresse, tveka inte att ta kontakt och låt oss börja visualisera och utveckla framtidens utsläppsfria fraktfartyg tillsammans!
KÄLLOR
[1] Pommier, R. et al., 2016. Comparative environmental assesment of materials in wooden boat ecodesing, s.l.: The International Journal of Life Cycle Assesment.
[2] Meyric-Hughes, S., 2018. Stripped for action. Classic Boat, 1st January, pp. 90-91.
[3] Vidal, John / The Guardian, 2008. The Guardian. [Online] Available at: https://www.theguardian.com/environment/2008/feb/13/climatechange.pollution
[4] Corbett, J. J. e. a., 2007. Mortality from Ship Emissions: A Global Assesment. Evironmental Science & Technology, Issue 41
[5] Comer, B. et al., 2022. Decarbonizing bulk carriers with hydrogen fuel cells and wind-assisted propulsion: A modeled case study analysis, s.l.: The International Council on Clean Transportation [Online] Available at: https://theicct.org/wp-content/uploads/2022/01/Hydrogen-and-propulsion-ships-jan22.pdf
[6] Neuman, Scott / NPR, 2023. NPR. [Online] Available at: https://www.npr.org/2023/10/05/1200788439/wind-power-cargo-ships-carbon-emissions














